Stort renoveringsbehov i beståndet från 1965–1974

Enligt ny statistik från SCB, framtagen till Måleriföretagens rapport Renovera Sverige, har en stor del av flerbostadshusen från miljonprogramsåren ett omfattande renoveringsbehov. I Kronobergs län klassas 72,4 procent av lägenheterna byggda 1965–1974 som ej eller lätt renoverade.

För Markaryd och övriga kommuner i länet innebär siffrorna att en betydande del av det äldre flerbostadsbeståndet fortfarande inte har genomgått större renoveringar, samtidigt som branschen pekar på att kostnadsläget gör långsiktigt underhåll svårare att finansiera.

Så ser siffrorna ut i Kronoberg

I Kronobergs län finns totalt 9 490 lägenheter uppförda under perioden 1965–1974. Av dessa är 6 872 (72,4 procent) ej eller lätt renoverade, enligt SCB-uppgifter beställda till rapporten.

Jämförelse med riket

På riksnivå uppger pressmeddelandet att 74,9 procent av lägenheterna byggda 1965–1974 inte har genomgått någon större renovering (ej eller lätt renoverade).

Branschen efterlyser bättre villkor för underhåll

I pressmeddelandet pekar Måleriföretagen på att en stor del av bostadsbeståndet nu nått en ålder där flera delar behöver renoveras eller bytas ut, samtidigt som stigande byggkostnader och räntor försvårar underhåll.

– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram. Ska Sverige ha väl fungerande bostäder även i framtiden måste vi därför bli bättre på att vårda och utveckla det vi redan har, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen.

Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna kommenterar också rapportens resultat och lyfter behovet av långsiktiga incitament och förutsättningar för planerat underhåll.

– Sverige har inte bara ett miljonprogram som behöver renoveras – vi har en betydligt bredare underhållsutmaning. Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor. Att samtidigt ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet är inte hållbart om vi vill ta hand om de bostäder som redan finns, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.– Att ta hand om befintliga hus är lika viktigt som att bygga nya. När kostnaderna stiger snabbare än intäkterna tvingas fastighetsägare prioritera det mest akuta, medan planerat och förebyggande underhåll oftare skjuts på framtiden. En nationell plan med långsiktiga incitament och regelverk som gör det möjligt att renovera och underhålla i tid, kan vara ett verktyg i det arbetet, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.

Fem områden som lyfts i rapporten

I Renovera Sverige listar Måleriföretagen fem förändringsområden för att förbättra förutsättningarna att minska underhållsskulden:

• Sätt det befintliga bostadsbeståndet högre på den bostadspolitiska agendan.
• Skapa bättre ekonomiska förutsättningar för långsiktigt underhåll.
• Se över regelverk som försvårar nödvändiga investeringar.
• Säkerställ kompetens och kapacitet i byggsektorn.
• Stärk kunskapen om underhållsskulden.

Så definieras renoveringsnivåerna

Rapporten beskriver renoveringsnivåer med hjälp av SCB-registeruppgifter om nybyggnadsår, ombyggnadsår och värdeår. Bostäder delas in i fyra grupper: ej renoverad, lätt renoverad, mellanrenoverad och totalrenoverad.