Kommunstyrelsen vill stoppa solcellspark på jordbruksmark

Kommunstyrelsen i Markaryds kommun har antagit ett nytt yttrande till Mark- och miljödomstolen där kommunen vidhåller kravet att Länsstyrelsens beslut om en solcellsanläggning i Södra Fägerhult ska upphävas eller omprövas.

Läs också: Kommunstyrelsen säger nej till utökad bergtäkt i Sånna – ett tidigare ärende med liknande kommunal prövning.

Förslag till beslut

I yttrandet sammanfattar kommunen att Länsstyrelsens föreläggande eller beslut bör upphävas. I andra hand vill kommunen att ärendet återförvisas till Länsstyrelsen för kompletterande utredning och ny prövning. Kommunen betonar särskilt behovet av en fördjupad prövning av lokaliseringen, den samlade miljöpåverkan och betydelsen av att bevara åkermark för krisberedskap och livsmedelsförsörjning.

Bakgrund

Ärendet gäller en planerad solcellspark på fastigheten Södra Fägerhult 1:3. Frågan prövas inom ramen för ett pågående överklagande av Länsstyrelsens föreläggande enligt miljöbalken. Enligt anmälan ska anläggningen uppta cirka 9 hektar mark, varav omkring 7,5 hektar är jordbruksmark som i dag används för vallodling.

Kommunen bedömer att detta är brukningsvärd jordbruksmark i miljöbalkens mening. Man hänvisar till 3 kap. 4 § miljöbalken, där det anges att brukningsvärd jordbruksmark bara får tas i anspråk om det behövs för väsentliga samhällsintressen och om behovet inte kan tillgodoses på annan mark.

Omfattande anläggning och långvarig markanvändning

I yttrandet beskriver kommunen solcellsparken som omfattande. Anläggningen ska enligt underlaget bestå av cirka 9 800 solpaneler, 18 växelriktare, tre transformatorstationer samt omkring 4 100 pålar och ställningar, med en maximal höjd strax under fyra meter. Till detta kommer ett batterilager om cirka 5 000 kvadratmeter samt vägar, kablar, ställverk och stängsel.

Kommunen menar att detta innebär en långvarig ändrad markanvändning där jordbruk förhindras under anläggningens beräknade livslängd på omkring 40 år.

Livsmedelsförsörjning och krisberedskap

Markaryds kommun lyfter även lokal livsmedelsförsörjning som ett centralt argument. I yttrandet hänvisas till en rapport om försörjningsbalansen i kommunen från Hushållningssällskapet 2022. Där framgår enligt kommunen att andelen åkermark har minskat och att kommunen endast har åkermark motsvarande cirka sju dagars livsmedelsförsörjning vid en allvarlig kris.

Mot denna bakgrund bedömer kommunen att ytterligare bortfall av åkermark från produktion är problematiskt och noterar att Länsstyrelsen inte har beaktat detta i sin bedömning.

Kritik mot lokaliseringsutredning

I yttrandet riktar kommunen även kritik mot den lokaliseringsutredning som exploatören Svea Solar tagit fram. Kommunen beskriver att utredningen i huvudsak visar varför två utvalda skogsområden är sämre alternativ än den föreslagna åkermarken.

Kommunen anser dock att utredningen inte tillräckligt utreder om det finns andra icke-jordbruksmarker inom utredningsområdet som kan vara lämpliga. Därmed menar kommunen att kraven på att visa att ingen annan lokalisering är tillfredsställande inte är uppfyllda.

Samlade miljöfrågor och prövning av hela projektet

En annan tyngdpunkt i yttrandet är kravet på att hela projektet ska prövas samlat. Kommunen anser att batterilagret och kringliggande infrastruktur, såsom vägar, kablar, ställverk och stängsel, ska ingå i bedömningen tillsammans med solpanelerna.

Kommunen framhåller att Länsstyrelsen hittills i för stor utsträckning fokuserat på själva solpanelerna och inte fullt ut prövat om anläggningen i sin helhet kan utgöra miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken eller omfattas av regler om allvarliga kemikalieolyckor.

Tidsplan och nästa steg

Yttrandet antogs av kommunstyrelsen den 13 oktober 2026 och lämnas till Mark- och miljödomstolen som en del av den pågående överklagandeprocessen mot Länsstyrelsens föreläggande. Den fortsatta handläggningen sker i Mark- och miljödomstolen.

Källa: Kommunstyrelsen i Markaryds kommun, 13 oktober 2026, § 174.